Trädgårdsfix och kaffe
Tisdag 19:e April
Jag har bara varit vaken i två och en halv timme, ändå har jag hunnit med en hel del (för att vara jag, så att säga.)
Hur många kaffekoppar jag har druckit? Tre.
Hur många böcker har jag läst? En halv.
Hur många muffins håller på att gräddas i ugnen? 23.
Jag blir så spralligt glad av det här vädret, solen gör så himlans mycket med mitt humör. Och fågelkvittret, gräset, himlen och den varma asfalten. Jag vill vakna, vill gå upp och jag vill göra saker. Det är så skönt att känna att man Vill. Och då menar jag mer än att vilja ligga i sängen hela dagen.. Jag vill Göra, Se och Uppleva.
Fin start på en dag som förhoppningsvis blir lika fin!
Sånt som var fint under vår solresa!
Resor och sånt
Jag är oteknisk.
Folkhögskolelängtan
Frukost, Promenad och Bröd
En lång promenad är avklarad, och jag gick både vilse och hittade rätt! Pluspoäng till mitt lokalsinne! Befann mig ute på åkrar täckta av solgnistrande snö (inte helt fel, med andra ord!). Nu sitter jag och väntar på att brödet ska bli klart i ugnen. Jag är ju som sagt "Piga" här, så det ingår att baka bröd när det önskas. Vilket inte är mig emot, för att baka tackar jag aldrig nej till!
Åh, jag är bra på att skriva om saker som egentligen är helt oviktiga och ointressanta, men ändå. Någonstans måste man ju få skriva av sig. Och vart ska man annars göra av allt man skriver? Jag menar, de flesta av mina texter är varken dikter, noveller eller nått annat. det är mest bara ord. tankar.
Att fördriva tid och känna sig korkad
Fast det är klart, man känner sig rätt korkad när man sitter på toa och stirrar på ett formelpapper som är uppsatt där. Så komplicerade formler att jag bara sitter och gapar med munnen och undrar "Hur tusan kan Någon ens förstå vad det där betyder?!" Uppenbarligen kan en syster som pluggar Teknisk Fysik förstå det... Hum.. Tveksamt att jag någonsin kommer att förstå sådantdär. Å andra sidan, så kanske jag lär mig andra saker istället (förhoppningsvis!). Det är i och för sig ganska tveksamt det med, alltså, att jag kommer lära mig något som är värt att kunna.. Jag menar, hur nyttigt och bra är det att kunna alla Winnerbäcks låtar utantill? Eller att ha förmågan att sova över tolv timmar per dygn? Eller kanske att dricka kopiösa mängder kaffe?? Ja, som sagt, kanske inte världens mest användbara kunskaper och förmågor. Fast det är faktiskt rätt fint att kunna sånt!
Och gärna nått som stannar
Mitt 2010 (som jag minns, vissa delar är fortfarande luddiga!)
(Jag har säkerligen glömt bort flera stora händelser, jag är virrig och glömsk av mig. Men det här är lite av mitt år som gått)
Året började inte bäst, om jag minns rätt.. var tugnt och mycket tid spenderades på Dagvården med kortspel och saaaaaamtal. Bra att de fanns.
Jag fick ett ultimatum av pappa i början av januari. Inga mer självskador = resa till Indien. Eller, självskador = och ingen resa. Valde klokt nog resan, och det förde med sig flera veckor med ständiga krig, som jag vann, var självskadefri under hela det första halvåret.
Åkte till Indien och såg världen, och blev förälskad i den!! Träffade en familj från göteborg och fick prata om diagnoser och sånt med killen i den familjen. Bad, sol och kossor på stranden, drinkar och så sjukt god mat att till och med jag åt mig mer än mätt! Vi åkte tång taxi ihop och drack läsk under parasoll, han vägrade smörja in sig i solkräm och brände sig, jag smörjde in mig i sololja och brände mig. lika smarta.
Veckorna efter levde jag på saknad och längtan och minnen.
Våren blev ganska fin, trots att jag inte orkade gå speciellt mycket i skolan. Fick besök av finaste vännen och hade det väldigt bra i några dagar!
Sedan började studenttiden. Festande väldigt ofta och väldigt roligt med en väldigt fin klass. Det var några helt underbara veckor som jag tänker tillbaka på så fort det är jobbigt.
Jag tog studenten och har aldrig varit så lycklig som jag var under den dagen. (Kan ha berott på att jag var lite sådär lagom full hela det dygnet..) Det kan också bero på att jag faktiskt Var Lycklig den tiden.
Fick sommarlov och åkte på festival = Sol hela tiden och kyssar med främlingar jag aldrig fick veta namnen på (Trevligt!) fick höra ofta att jag var snygg, och tog åt mig av det för en stund. Massor av hoppande framför bra band, bäst var Mew (Kanske mest för att jag var så härligt full då, och för att jag fick hoppa runt med universums bästa kompis bredvid mig). Många roliga konversationer med folk som var så härliga som aldrig förr! Det blev också en återkommande nattlig tradition att tävla om vem som tog mest killar på rumpan.. Mycket underhållande kvällar, med mindre sömn och mer skratt! Upplevde helt enkelt en veckas lycka med bästa vännen (och flera nyfunna vänner!). Synd bara att det slutade med en bakishemfärd i fem timmar i buss… Say no more!
Sedan blev jag nitton och var en vecka i Italien med familjen, såg håriga Italienare och Venedig, solade en massa och hade det underbart.
Kom hem och fick en livsglädje (kattunge) dagen innan jag fick hemskaste telefonsamtalet i hela mitt liv. Fick reda på att en klasskompis tagit livet av sig. Veckorna efter är suddiga, och ledsna. Och jag gick runt med konstant magvärk och saknad.
Fick några dagars välbehövlig andningspaus när en fin vän kom och hälsade på mig. Vi lyssnade på Melissa, drack kaffe och gick promenader samt såg film och Pratade (Bästa dagarna på länge!)
Älskade syster flyttade till Uppsala och vår vardag blev helt plötsligt mycket tråkigare och mer händelselös..
Började mitt fjärde år på gymnasiet och gjorde det med att vara flitig och faktiskt plugga två timmar om dagen! Det duktiga försvann lika fort som det kom. Resten av året har jag skitit ganska mycket i allt som har med skolan att göra, men ändå avklarat två kurser och fått Vg och Mvg på dem (Lycklig och förvånad).
Hösten förde med sig fler utekvällar (roliga sådana!), betydligt mer tid spenderades med Everth som flyttade in till stan = tio minuter cykling från mig!!
Några trippar till Uppsala och syster hanns med, och även en Äventyrsweekend i Stockholm med de finaste personerna jag känner.
Jag avslutade Dagvården och fick ny psykolog, som har visat sig vara bästa hittills.
Jag har gjort en del bakslag det här året också, men framförallt så har jag gjort mer framsteg än jag kunde drömma om. Jag har hittat mig själv (inte helt, men delvis) och jag har insett att om man ändå vill ge upp har man inget att förlora på att kämpa en dag till!
Har både trappat upp och ner på medicinerna igen, senaste nyheten på den fronten är att jag nu bara äter två olika tabletter (wiiihoooooooooooo!)
Min lilla älskling (katt) har försvunnit och henne har jag saknar i flera veckor nu. Hoppas hon har det bra vart hon nu är!
Under hela hösten har jag gått på bassänggrupp = sjukgymnastik för psykiskt sjuka.. och sjukgymnastik. Tror det är bra, svårt att veta än bara.
Jag har hittat viljan till att klara mig själv, på fri hand, utan tabletter och samtal. Hoppas på att det snart går!
Jag har kommit vissa vänner närmare och andra mindre nära.
Jag har levt lite mer än förra året och det är jag glad för.
Äntligen är det hittat!
Svart lugg framför tysta ögon. Gröna converse som snabbt tar sig fram över asfalten. Tusen händelser och förväntningar ryms i hans tankar idag och han öppnar den tunga dörren med båda händerna. Jag borde träna mer, tänker han nu som alla andra gånger han kämpat med att öppna den förbannat tunga dörren in till E-huset. Men han glömmer snabbt bort sina löften om mer träning. Med ett litet leende på läpparna tar han några lätta steg upp för trappan, svänger höger och fortsätter bort till skåpen i slutet av korridoren. Han stannar, tittar sig frustrerat omkring och byter ut leendet mot en ljudlig suck. Hon är alltid sen, han får alltid vänta. Sådär har det varit ända sedan första dagen efter sportlovet i ettan, dagen då hon plötsligt stod leendes framför hans skåp. Dagen då hon förändrade hans liv. Han minns den dagen så tydligt, trotts att det var mer än två år sedan nu.
:) För övrigt så Har jag inte haft nått vettigt att skriva om senaste tiden. kan bero på att jag knappt varit inne på datorn, eller så beror det på att en fin kompis flyttat så hon bor tio minuters cykelväg från mig. Det blir väldigt mycket, film, kaffe och bakning med henne :) Men det är fint. Fint att inte ha ett så stort behov av datorn, fint att istället leva i den riktiga världen.
Dagens överraskning
Lyckan är total, om än lite förvirrande >_<
Första skoldagen är snart klar
Om jag bara får ta en liten kaffepaus och bröd-bakarpaus så ska jag nog orka med en till timmes plugg innan Ida kommer hit. Det känns bra, att jag än så länge inte har slarvat med skolan. (Okej, det har bara varit en skoldag den här terminen, och den behövde jag inte ens arbeta på, men jag har ändå inte slarvat! + i kanten för mig!)
pusshejs
Olalaa
Dagen har redan bjudit på frukost med en liter kaffe, cykeltur till dagvården och kortspelande där. Sedan, på de sju minuterna det tog för mig att cykla därifrån till skolan, ja då hann jag med att få tre busvisslingar, ett "Olala!" och två "tjena bruden!" ;) Det betyder nog att jag inte ser lika ful ut som jag känner mig :P
Efter ett litet spontant besök i skolan, där jag bestämde mig för hur jag lägger upp höstens studier (två timmar skola om dagen) så sitter jag nu och mumsar i mig valnötter och sveper den ena koppen kaffe efter den andra. Livet är Bra med andra ord! (även om jag nog kommer vara lite för hyper för mitt eget bästa på grund av allt kaffe..)
Och för övrigt så ska jag cykla en sväng till Hemkompaniet och se vad jag kan byta ut mot några tior! Lovely! Man måste ju börja tänka på framtiden liksom! Framtiden som innebär flytt (vart? När?) och vuxenliv! Läängtarsom fan!
:) pusshejs!
Fem liter senare!
Nu bär det av till skooogen!
Lite som att vilja leva farligt på ett tryggt sätt
Busspoesi
Jag tror din sol
har fastnat i mitt hår
för det är ljust
vart jag än går
*
Liv och död på samma gång
Jag är kär på nytt, känner mig lite som en nybliven förälder eller nått. helt lycklig och glad och varm i hjärtat när jag ser min lille kille. det är fint att få känna så, samtidigt som det känns konstigt, för jag känner så stor sorg på samma gång. Kan man vara både glad och ledsen samtidigt? i så fall så är det nog det jag är. gladledsen, eller ledsenglad? jagvetinte...
Men, hur som helst, vad livet än har gett mig för känslokaos nu, så har jag underbara vänner att dela det med. På fredag tar jag och greger bussen ut till kusten, krabborna och Jonas, där vi spenderar helgen med att bada oavsett väder! :) Liten paus från allt det jobbiga här hemma i stan..
Kungsholmens hamn
Jag ser ljusen som tänts i parken vid Kungsholmens hamn Jag ser pojkar som gråter och flickor som tar dem i hand Jag ser mannen på balkongen ta en tyst minut för sig själv Det kan aldrig göras ogjort det där som hände ikväll Är du en av dem som var där när det hände Eller saknar du nån du en gång trodde du kände Är du en av dem som gråter när ingen ser på Är du en av dem som berörs ändå Jag ser mig i spegeln med ögon röda av gråt Jag tänker hur gick det till, hur bar dem sig åt Min lillebror går ut och vi vet aldrig vart han ska Jag blir så rädd när jag tänker att det kunde vart han eller jag Aldrig mer ung, eller aldrig mera fri När det handlar om barn har vi rätt att ta nåns parti Men ni vet hur det känns när röda ögon ser svart Och jag sänder en tanke till dig som ligger sömnlös inatt Alla som vill ta en stund att fundera När ska vi göra mod av sorgen och börja agera Nu städar man gatan och snart försvinner alla spår Och vi fortsätter att växa fast han förblir sexton(nitton) år Jag ser ljusen som tänts i parken vid Kungsholmens hamn Jag ser pojkar som gråter och flickor som tar dem i hand Jag ser mannen på balkongen ta en tyst minut för sig själv Det kan aldrig göras ogjort det där som hände ikväll Nej, det kan aldrig göras ogjort det där som hände ikväll