Sånt som är fint
Det är himla fint att gå på folkhögskola. Det är himla fint att börja känna sig Hemma trots att allt är nytt. Det är fint att jag har fått en massa nya vänner och jag tycker det är himla fint att alltid ha någon att skratta, prata, tvätta, äta eller bara mysa med. Det är himla fint att alltid vara omgiven av fint folk och vänner och det är faktiskt fint att se hösten smyga sig på, för jag har köpt en ny halsduk och jag har någon som kan värma mina händer. Det är fint att känna känslan av att gå framåt och att känna känslan av att vakna upp på bra humör. Det är himla fint att jag numera har en riktigt vacker utsikt över en nattupplyst, solindränkt eller en morgondimmig stad.
Det är himla fint att ha det fint.
Jag har skev verklighetsuppfattning.
Och kanske är det därför jag blir himlastormande i humöret när regnet öser ner och jag precis har kramat dig hejdå och vi lämnat tågstationen bakom oss.
Därför har jag bara paraplyer som skyddar mot annat än vattendroppar.
Vägen känns hundratusen gånger lättare att gå när vädret matchar mitt humör trots att jag alltid har uppförsbacke hem, fast det gör inte så mycket för jag tycker om regn.
Mina paraplyer skyddar inte mot regn och det älskar jag dem för.
